Mammalivet och Leon vecka 20

20 VECKOR?! Hur är det möjligt? Det är så lite, men samtidigt så länge. 
Jag har ju så länge, i så många år, fantiserat och drömt om att ha barn och att det en dag skulle bli verklighet - och nu är det inte längre min dröm utan min vardag. Det är så sjukt. Jag har ju skrivit det tusen gånger förut men det går verkligen inte att ta in någonstans. Jag minns ju klyshigt nog inte hur livet var innan?! 
 
Jobbigast:
- Det har nog inte varit något denna vecka som varit jobbigt tror jag. 
 
Bästa:
- Att han finns. Att han mår bra. Att han ler VARJE morgon han vaknar. Och ja, han ler ju nästan hela tiden nu för tiden och jag (typ ingen) kan hålla sig från att le tillbaka då. Varje gång jag se honom le och skratta så blir jag lika glad varje gång och skiner som en sol själv.. Det är verkligen magiskt. 
 
Bebis:
- Vi ger ju lilleman lite att smaka/slicka på varje dag, när vi gav honom lite tomat så blev han röd runt hela munnen så det verkar han inte tåla? Annars har han faktiskt fått ÄTA banan denna vecka, det kändes som att han varken tyckte bu eller bä. Hittills han han varken dissat eller hyllat något han fått smaka på.. Vet inte om det är bra eller dåligt? 
- Arre har lärt honom "brr:a" med munnen nu och härmar honom, tror vi iaf? Kan han redan ha lärt sig det? 
- Han suger ju fortfarande på tårna nu och en ny grej är även att han snurrar 90 grader och ligger på sidan och gör det, men runt helt och hållet kommer han inte än. 
- Så fort han har något framför fötterna så trycker han på det. Han har även när han ammar börjat trycka ifrån rejält, upp med benen vid det andra bröstet också haha, det är en lite duracellkanin nu för tiden för armar och ben skakar loss rejält ibland. 
- Han har nu även åkt båt för första gången i livet, yey. 
 
Rutiner: 
- Lilleman sover fortfarande längre på morgonen. Han vaknar runt 9, men i förrgår sov han till 10.30 ungefär. Dock så vaknar han ju för mat under nätterna, och har dessutom börjat göra nr 2 nattetid igen vilket är lite jobbigt för då måste jag ju byta blöja, men annars så. 
 
Jag och A:
- Vi gör nu upp en plan för att få livet att gå runt och vara HÄRLIGT även när vi kommer tillbaka från semestern. Som ni redan vet var vi ju "en aning" irriterade på varandra nästan ständigt innan, och det känns så viktigt att inte hamna tillbaka där nu när vardagen kommer börja igen. För just nu har vi det så gött, och det är ju enkelt på semestern kanske men vi ska verkligen göra vårt yttersta för att behålla detta nu.
- Jag SMÄLTER varje gång jag ser lilleman och Arre tillsammans. I början när det mest var att amma och hålla honom nära så tyckte ju Arre att det var sådär roligt, och då var det inte heller något "magiskt" över att se dom tillsammans men nu när jag ser hur mycket A älskar L så smälter jag varje gång. Och när jag ser hur L trivs av att vara i A's famn, och när A nu fakitskt har börjat prata lite "bebisspråk" som han lovat sig själv att aldrig göra så ser jag hur dom connectar på ett helt annat sätt och det känns så fint, bra och magiskt. När L är ledsen så gör A ett speciellt ljud och vaggar på ett speciellt sätt som alltid får honom lugn igen och det känns också så fint att han hittar sina sätt att nå fram till L. 
- Nu under semestern så har jag ju kunnat väcka A för att byta blöja (i och med att jag ammar och tar stora delar och vakentid med det så försöker jag inte ha dåligt samvete över att jag väcker honom för blöjbyte). Dessutom om han ligger och vrider sig lite har jag kunnat byta plats med A så att han får ligga bredvid och hålla lite extra koll, typ stoppa in nappen osv. Så vi får se hur det går sen igen när A ska tillbaka till jobbet. Men förhoppningsvis börjar han sova hela nätter igen när vi kommer in i vardagen och han hinner känna sig hemma igen. 
 
Mammakroppen:
- Nu de sista dagarna när jag har badat har jag insett vilken enormt skillnad det är storleksmässigt på mina kroppsdelar som förser min lille son med mat.. Hehe. Ingen av mina bikniöverdelar passade så jag har nu fått låna mammas för att jag inte hunnit köpa nya. Jag är ju så "van" med denna storleken nu så jag har ju glömt bort vilken minisize de faktiskt hade innan jag blev gravid. Fick gå tillbaka till några gamla foton för att inse. 
- Jag har ju tränat litegrann även denna vecka, mer än tidigare i alla fall så det är jag nöjd över. 
- Knipövningarna går.. Sådär.