Sociala medier, mammakompis, pulkadag

Just idag känner jag att sociala medier enbart är av ondo, och detta pga PMS av råge. Ska inte vara alltför snabb med att ropa hej (skrev ju om hur bra det gått med min PMDS för typ två inlägg sen). Men jag är fortfarande glad för ingen ångest eller så. 
 
Men andra dagar, bra dagar, så tycker jag inte sociala medier är av ondo. Och detta pga att jag faktiskt träffat vänner genom dessa. Bland annat min kompis Heidi, trots att vi inte hunnit ses alls mycket det senare så är hon verkligen en nära vän till mig och när vi VÄL pratar så kan vi prata om allt mellan himmel och jord, och vi förstår varandra och kan peppa varandra. 
 
Sen har jag ju också träffat min "mammakompis" Nathalie genom sociala medier så som sagt, det är inte enbart av ondo. Sen tycker jag ju "mammakompis" låter så dumt, ja, vi blev faktiskt vänner pga, eller ja, tack vare våra barn, och vi har aldrig träffats utan våra barn heller, men hon är ju såklart min kompis bara för att hon är hon också. 
 
Denna vecka har jag och Nathalie setts riktigt mycket, trots att hon faktiskt avslutat sin mammaledighet. Hon pluggar bara 50% nu dock så hon hinner ses mycket ändå vilket jag är glad för, såklart. 
 
Igår bestämde vi oss spontant för en pulkadag med våra barn då det snöat en hel del i Jönnet. Sagt och gjort, vi tog dom med på en tur och efteråt drack vi varm choklad och fikade. Det låter kanske lite idylliskt? Och på ett sätt är det också det. MEN icke att förglömma är ju att aldrig har ögonkontakt i princip då vi alltid måste hålla koll på våra barn, vi springer efter dom, leker, ser till att dom inte slår sig och ja, allt sådant. Så man är "alltid redo" så att säga. 
 
Men det blev en mycket mysig dag. :)
 
Kan säga som så att denna unge man var mycket känslig för snö. Hela livet gick under när han tappade vanten och satte handen i snön, haha. 
 

Mammalivet och Leon vecka 46

Bebis;
- Han har visat att han numera kan "sjunga med" i babblarna. (16/1).
- När man säger "var är lampan" så kollar han numera på lampan (inte alltid dock, och han har inte pekat än så länge). (17/1)
- Han kan nu göra "tittut" själv (att han drar för något för ögonen och sen drar bort). 
- Han är ju fortfarande lite "feg" när det kommer till att stå själv, men nu kan han iaf stå och bara hålla i sig med ena handen även om han absolut föredrar att hålla i något med båda händerna. 
- Skulle verkligen beskriva honom som försiktig. När han står någonstans och vill sätta sig så tar det för det första evigheter och han tvekar mycket men sen försöker han alltid att göra det så försiktigt som det går.
- I måndags fick han sin första "skada". Han trillar en del just nu med gåvagnen när han inte är helt med men i måndags så föll han över sitt babygym (han älskar så vid det) och gjorde en faceplant. Han fick ett litet jack i tandköttet/läppen och förmodligen pga sina två tänder och hade ett litet sår i ca 3 dagar. Han skrek som en stucken gris stackaren. 
- Han somnar i eget rum (sen i lördags) men har inte sovit en hel natt där än. Nätterna ser fortfarande ut; somnar runt 21 (efter mycke bök och stök), välling 12, gråt 03/04 och kommer över till och sover då till 7/8. Med en hel del snurranden, och ibland så skriker han till men oftast i sömnen tror jag. 
 
Jag tycker nätterna blir alltid jobbigare nu. Eller nattningen rättare sagt. Jag funderar på om vi inte ska försöka få till läggning vid 7 istället (brukar ju vara en ganska standard-tid som funkar för många) eller vad säger ni? Kanske att han hinner bli lite övertrött till 20.30? Det enda jag är "rädd" för då är att han vaknar betydligt tidigare, men samtidigt så har jag läst att dom är benägna att sova längre om dom får in bra sömnrutiner. Någon som kan hjälpa? Det som också känns tråkigt är att Arvid bara träffar L en haltvimme då eftersom han slutar så sent. Sen kommer han ju vara hemma lite mer framöver då han blir lite pappaledig, men ändå. Känns som jag inte alls vet hur vi ska göra här? TIPSA GÄRNA! 
 
Känner mig verkligen orutti här alltså. Borde vi börjat med "rutiner" tidigare? Gör vi fel som bär över honom vid 4? Men vi orkar ju verkligen inte vagga och söva om honom när vi vet att han somnar om med en gång hos oss och kanske är det då att han behöver trygghet och närhet från oss? 
Jag kan nog på riktigt säga att det inte finns något bättre än bebisar i pyjamas. Det är det gosigaste och finaste! 
 
 
 
 

PMDS-kampen och en finfin vardag

Igår var jag till läkaren för att prata om min PMDS igen och hur vi går vidare efter att de två p-pillerna jag under hösten provat har varit, ja jag ska inte överdriva och skriva katastrof, men låt säga att dom fungerat allt annat än bra i alla fall. 
 
Jag ville egentligen ge mig in i antidepp-träsket igen för att det var så många år sedan och för att jag kanske inte gav det en ordentlig chans, men läkaren jag träffade ville hellre skriva ut ett nytt p-piller och ge det tre månader, och om detta inte heller blir bra så ska vi gå tillbaka och testa någon medicin jag provade tidiagare. Kan vara så att jag gav upp lite för lätt vid första biverkning. 
 
Ja, helt enkelt så fortsätter resan i denna medicin-djungel som jag befinner mig i. 
SKÖNT är dock att jag numera inte kommer behöva besöka läkaren utan att vi kommer ha kontakt via telefon (pga hon behöver inte undersöka mig utan just nu är det bara kampen om att hitta rätt som gäller). 
 
Sen fortsatte dagen och Arvid kom hem på lunchen. Efter det gick jag och L en liten promenad. Och sen på kvällen kom våra kompisar Emelie och Simon, och deras goa son hem till oss för lite mat och prat. Så mysigt. Våra finfina kompisar verkligen. Vi både skrattar och lär oss så mycket av dom. <3
 
Arvid har bytt ledig dag lite hux flux, så dagen har jag spendrat med Nathalie och Vera. Vi har gått två korta promenader så att Vera och L kunde somna. Dom var så tajmade idag och sov i princip lika länge och på samma tider. Det var skönt. Under tiden passade vi på att fylla i deras "första år-bok". Efter att jag skrivit om hur mycket jag låg efter förra veckan så kom hon med det bra förslaget att vi skulle göra det tillsammans så det blev av. Utöver att skriva var det sjukt intensivt att hålla koll på barnen och sen hade vi en liten photoshoot också, såklart (hehe) då dom har en likadan "overall" samt likadana mössor fast i olika färger. Dock ville dom inte sitta still en sekund så bilderna blev sådär men det är roligt att ha. 
 
När jag kom hem påbörjade jag dagens middag och denna vecka har vi TYDLIGEN Linas matkasse. Jag hade helt förträngt att jag beställt (och vi brukar ju aldrig ha matkasse) så kan ni förstå hur chockad jag blev när dom berättade att dom skulle leverera mat till oss samma dag. Haha. Tur att vi inte hade hunnit inhandla veckans handling (vi skulle typ precis sätta oss ner och göra det haha). 
 
Ja. Långt inlägg. 
 
Skepp o hoj.