Mammalivet och Leon vecka 37

Fortsätter med dessa uppdateringar för det är så mysigt OCH jag gillar att vara uppmärksam på vad som händer med min lille son. 
 
En del saker har han dock kunnat/förstått lite längre än just den vecken jag skriver det, för ibland kan jag komma på att han faktiskt har kunnat saker en tid men bara att JAG SJÄLV inte förstått att han faktiskt är så med nu för tiden. 
 
Bebis;
- Bland annat förstår och reagerar han till sitt namn (detta vet jag med säkerhet att han gjort ett tag, kanske till och med har skrivit med detta förut men glömt bort det hehe).
- Han har återigen haft feber denna vecka, alltså lilla lilla äskling.
- Tycker ändå nätterna går mot det bättre. Någon natt nyligen vaknade han 3 gånger bara. Jag har ju dock sömnproblem för jag ligger vaken länge då ändå och tänker att han nog vaknar snart... Men 4 gånger har det varit resten.
- Han somnar ju rätt sent, runt 22, men jag gillart för han sover lite längre då vilket är skönt för mig som gärna är uppe på kvällarna. Han vaknar runt 8, halv 9, ibland även 9. 
- Det är lite från och till men de flesta dagar får han ändå till en lite längre sovstund vilket jag HYLLAR. 
- Han fattar när man sträcker tar fram jackan att han ska sträcka ut armen för att underlätta - smart kille
- Detta har han förstått i typ 3 veckor tror jag "kom till mamma" (antingen är det orden eller mitt kroppspråk) men då ålar han fram till mig och sträcker ut händerna sista biten för att verkligen nå mig och då brukar jag dra honom den sista biten och sen lyfta upp honom och då blir det ofta en massa gos och stor leende (den självförtroendeboosten hörrni, love it).
- Om nätterna gör han något mycket konstigt och har gjort detta i några veckor. Men han vaknar liksom av att han lyfter huvudet känns det som. Sen någon sekund senare "tappar" han det med en duns ner i sängen igen. Ibland blir han ledsen över detta och "vaknar till" men ibland räcker det att man lägger en hand på honom så somnar han om. Vad kan det vara?
- När man säger "L, NEJ!" ex om han är påväg till uttag så vänder han sig ofta om och ler stort! Skulle dessutom säga att han mestadels av gångerna ålar därifrå, kan detta betyda att han kanske förstår "nej"?
- Han pratar verklgien mer och mer och "ba ba ba ba" är verkligen favorit"uttrycket". 
 
Mammalivet;
- Vilken himla skön känsla det är när man får tiden att plocka ur diskmaskinen, tvätten, hänga eller vad det nu än må vara. Det känns numera som rena rama lyxtiden och detta var något jag ogillade skarpt innan OCH dessutom kände att jag knappt hann med. HA! Vilket skämt. Haha. Gör detta så sjukt mycker mer nu + har en unge. 
- Har snart läst ut uppfostranboken och jag kan VARMT rekommendera den. Jag tar med mig mycket och kommer garaneterat läsa den igen vid tillfälle. 
 
Jag och Arvid;
- Självklart är det rätt mycket nu i att styra flytt och fixa i ordning med saker men vi står faktiskt väldigt stabilt nu måste jag säga. Inga bråk och väldigt lite onödiga irritationer skulle jag säga. 
 
 
 
Alltså man ser verkligen BUS i blicken på dessa bilder! Love it! Redigerade lite annorlunda än jag brukar, känns lite sådär kanske men helt ok. Han har dock ett stort rivsår på näsan för han är expert på att riva sig. Tog självklart inte bort detta för detta är så mycket han <3 Min fina fina älskling. 
Jag fattar ju att jag är partisk men han är verkligen världens sötaste lilla kille. (Om ni kollar noga kan man se han två tänder som är påväg).

Stunder jag bevarar långt in i hjärtat

Tänker att jag måste spara denna tiden långt in i hjärtat. För att kunna plocka fram de gånger du i framtiden inte vill veta av mig. Hur du en gång i tiden tyckte jag var världens bästa person. Hur du så gärna ville upp i min famn flera gånger varje dag så att du kämpade med allt du hade för att krypa fram till mig. Hur du kiknade av skratt och fick mig att känna mig som roligaste mamman på jorden, och allt jag gjorde var att hoppa i konstiga rörelser till musiken vi spelade. Hur du ibland kunde slänga bak ditt huvud och vrida det på konstiga sätt, bara för att få ge mig de blötaste pussarna jag någonsin varit med om. Hur du alltid kollade så att jag kollade på dig när du gjorde saker som du visste skulle göra mig stolt. 
 
 
 

Fars dag

Vi är så lyckligt lottade. L är så lyckligt lottad. 
 
Ett av livets viktigaste val är vem man väljer att skaffa barn tillsammans med. Jag valde den allra bästa. För mig, och för min son. 
 
Har jag skrivit det? Hur L med en gång då han hör nyckeln vridas om i låstet vänder sig mot dörren, och när han väl får se sin pappa komma hem från jobbet så ler han det största leendet han kan. Han älskar sin pappa, och det märks, för han är aldrig så glad som när han får vara med sin pappa. 
 
Arvid klagar aldrig. Trots lite sömn, blöjbyten, stökigt, smutsigt, mat överallt, snor, gråt och skrik så har han alltid världens bästa tålamod. När Arvid inte jobbar utan spenderar tid med L så ser han till att alltid leka, läsa, gosa, spela gitarr, dansa, be för och att toka sig. Jag är så otroligt tacksam att han alltid prioriterar och sätter L främst. 
 
L älskar att spana ner på parkeringen den tiden då pappa brukar komma hem från jobbet, och blir så otroligt glad då pappa vinkar från parkering upp till oss. Arvid går alltid upp tidigare på morgonen för att ta L och ge honom gröt och busa med honom så att jag får en extra timme ostörd sömn. 
 
Han gör verkligen allt för att vara världens bästa pappa. Och det är han också. 
 
Vi älskar dig. Mer än ord kan beskriva. Vi behöver dig och vill aldrig någonsin vara utan dig. 
 
Tack.
Tack för allt!